10 organ i kroppen som påverkas av stress

 Food Additives >> Livsmedelstillsatser >  >> Hälsosam mat


Stress är kroppens reaktion på ett ökat tryck eller krav som individen fysiskt inte klarar av. Stress kan betyda olika saker för olika människor, men det beror ofta på problem relaterade till relationer, familj, ditt jobb eller det vanligaste – pengar! Stress kan också härröra från en uppbyggnad av små livshändelser eller en stor livshändelse som inträffade oväntat.

Förutom att känna en övergripande känsla av ångest, är många av organen i kroppen påverkade av stress. När vi är stressade stiger våra kortisolnivåer och det kan äventyra immunförsvarets funktion. Även hormonerna Adrenalin och Noradrenalin frisätts, vilket höjer blodtrycket och gör att du svettas mer. Inte bara det, utan en ökning av dessa hormoner minskar blodflödet till huden och minskar magaktiviteten (vilket avsevärt kan hindra matsmältningen).

10 organ i kroppen som påverkas av stress:

Hud

Stress kan orsaka stora hudproblem, allt från akne, blåsor, psoriasis, slumpmässiga utslag, eksem och andra typer av dermatit. Stress gör huden känsligare och mer reaktiv, enligt hudläkaren och klinisk psykolog Richard G. Fried (MD, PhD). Genom att minska stress kan du hjälpa till att minska frisättningen av pro-inflammatoriska cytokiner som stresshormoner och andra kemikalier. Frisättningen av neuropeptider kan till exempel minskas när jag hanterar din stress genom olika stresshanteringstekniker.

Hjärna

När vi är stressade utvecklar vi ofta huvudvärk eller migrän. Detta beror på en uppbyggnad av spänningar runt huvud-, nacke- och axelområdet och kan förhindras genom att känna igen denna uppbyggnad och ändra vår hållning eller ta en tupplur. Stress kan också påverka hjärnan! Långvarig stress, ångest eller depression kan leda till Alzheimers sjukdom eller demens. Forskning tyder på att stress som sträcker sig över långa tidsperioder stimulerar tillväxten av proteiner som kan orsaka Alzheimers och leda till minnesförlust.

Individer som är stressade tenderar också att röka mer, dricka mer alkohol och engagera sig i skadliga aktiviteter som kan skada hjärnan. Du kan hjälpa till att undvika detta genom att ta upp yoga, meditation, Tai Chi, guidade bilder eller biofeedback, som alla har visat sig vara framgångsrika för att minska stress.

Hjärta

Eftersom stress ökar vårt blodtryck kan vi direkt peka på sambandet mellan hjärtsjukdomar och stress. Långvarig stress påverkar också blodsockernivåerna, vilket kan ha direkta konsekvenser för hur hjärtat fungerar. Kraftig stress över tid kan också leda till insulinresistens vilket kan leda till typ 2-diabetes och förhärdning av artärerna.

De känslomässiga effekterna av stress förändrar också hjärtrytmen, vilket kan utgöra en risk för individer som ofta upplever arytmi. Det är också viktigt att notera att stress får kroppen att släppa ut inflammatoriska markörer i blodomloppet som kan förvärra hjärtsjukdomar eller öka risken för hjärtinfarkt eller stroke.

Mage

Våra magar är väldigt känsliga för stress. Om du försöker äta efter en stressig situation, kommer näringsämnena i den maten inte att absorberas lika bra som de skulle göra om du inte var stressad. Kronisk stress kan förändra mängden magsekret som produceras av magen, tarmens rörlighet, slemhinnepermeabilitet och barriärfunktion, visceral känslighet och slemhinneblodflöde!

Våra hjärnor och tarmar är direkt sammankopplade via små små nerver (främst vagusnerven) som hjälper till att kommunicera meddelanden mellan hjärnan och magen. Således kan hjärnan (och relaterad stress) lätt påverka tarmfunktionen. Stress påverkar inte bara den fysiologiska funktionen hos tarmen, utan den kan till och med förändra mikrobiotans sammansättning på grund av förändringar i signalsubstanser och inflammatoriska cytokinnivåer. Kronisk stressexponering kan leda till en mängd olika tarmrelaterade problem som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), magsår, IBD, IBS och till och med matallergier!

Tarmar

I likhet med magen påverkar stress direkt hur väl våra tarmar fungerar. Stressrespons i tarmarna resulterar i minskat näringsupptag, minskad syresättning till tarmen, 4 gånger mindre blodflöde till våra matsmältningsdelar (och därmed minskad ämnesomsättning) och minskad enzymproduktion med så mycket som 20 000 gånger.

Stress är oerhört skadligt för hälsan i din tarm, och kan till och med skada den ömtåliga vävnaden, vilket leder till flera inflammatoriska sjukdomar och tillstånd som multipel skleros (MS), typ 1-diabetes, reumatoid artrit, artros, lupus, Chrons sjukdom, ulcerös kolit, kroniska hudåkommor, njurproblem, urinvägstillstånd, allergiska och atopiska tillstånd, degenerativa tillstånd, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, och en mängd andra inflammatoriska tarmsjukdomar (IBS, IBD, etc.).

Intressant nog kan kopplingen mellan mage och tarm fungera på båda sätt. Inte bara hjärnan påverkar matsmältningskanalen, utan matsmältningskanalen kan påverka hur vi bearbetar våra känslor. Enligt Harvard-forskare ”går den här kopplingen åt båda hållen. En orolig tarm kan skicka signaler till hjärnan, precis som en orolig hjärna kan skicka signaler till tarmen. Därför kan en persons mag- eller tarmbesvär vara orsaken eller produkten av ångest, stress eller depression. Det beror på att hjärnan och det gastrointestinala (GI) systemet är intimt förbundna – så intimt att de bör ses som ett system.”

Bukspottkörtel

Stress skapar en reaktion i kroppen som kallas "fight or flight" där vårt blodtryck stiger, andningshastigheten ökar, hjärtfrekvensen ökar och blodsockernivåerna stiger. Bukspottkörteln svarar på detta budskap genom att producera en mer än nödvändig mängd insulin, som, om den konsekvent förhöjs (vid kronisk stress) kan skada våra artärer, utsätta oss för diabetes och fetma och kan bidra till 'syndrom x'.

Reproduktivt system

Stress är känt för att minska fertiliteten och sexuellt beteende. Stresshormoner som glukokortikoider sänker nivåerna av ett hjärnhormon som kallas gonadotropinfrisättande hormon (GnRH; kroppens huvudsakliga könshormon), och ökar också nivåerna av ett hormon (GnIH) som undertrycker GnRH – en dubbel slump för reproduktionssystemet. Kronisk stress leder till en minskning av sexlusten, såväl som en minskning av fertiliteten. Kvinnor som försöker bli gravida när de är stressade kommer att ha mycket liten framgång, vilket har dokumenterats i många fall. När glukokortikoider frisätts som svar på stress, slutar vår hypofys att frisätta follikelstimulerande hormoner såväl som gonadotropin-luteiniserande hormoner, och på så sätt undertrycker testosteron- och östradiolproduktionen och dämpar sexuellt beteende.

Immunsystem

Som vi alla vet hjälper immunsystemet till att försvara kroppen mot främmande kroppar (antigener) som bakterier, virus och cancerceller. När vi är stressade kan kortikosteroider som frisätts undertrycka immunsystemets effektivitet genom att sänka antalet lymfocyter (en typ av vita blodkroppar som är starkt involverade i immunsystemet) som finns tillgängliga i blodet (och därmed gör oss mer mottagliga till infektioner).

Vi blir alla stressade, och kortvarig dämpning av immunsystemet är inte farligt. Men när denna stress blir kronisk, äventyras immunförsvaret konsekvent. Stresshormonet kortisol, när det konsekvent förhöjs, gör att cellerna i immunsystemet inte kan svara på hormonell kontroll, vilket leder till höga nivåer av inflammation som främjar sjukdomar.

Stress kan också ha en indirekt effekt på immunförsvaret, för när människor är stressade sträcker de sig ofta efter saker för att snabbt minska denna stress som alkohol, cigaretter eller andra ohälsosamma beteendestrategier som äventyrar immunförsvaret.

Leder och muskler

Värk och smärta i skelett, leder och muskler kan också vara stressinducerad. Studier har visat samband mellan ökade depressiva symtom och rapporterad stress med nack- och axelsmärtor samt smärta i nedre delen av ryggen hos ungdomar. Upplevd stress har också varit nära korrelerad med besvär av muskuloskeletala symtom som axel- och ländryggssmärta. Antiinflammatoriska näringsämnen kan ge stöd till värk och smärta som är resultatet av stress. Helig basilika, ingefära och gurkmeja är några av de få, bland många, antiinflammatoriska medel som du kan använda för att behandla dessa smärtor.

Källor:
https://www.simplypsychology.org/stress-immune.html
https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/patientinstructions/000417.htm
https://www. vrp.com/stress/the-physical-manifestations-of-emotional-stress


https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2012/04/09/chronic-stress-gut-effects.aspx
https://www.sciencedaily.com/releases /2009/06/090615171618.htm