Skastat 2019:931 miljoner ton mat såld till hushåll, återförsäljare, restauranger och andra mattjänster; Studie finner att matsvinn är ett globalt, inte bara utvecklat problem; Food Waste Index-rapporten hjälper länder att spåra framstegen med FN:s SDG.
Uppskattningsvis 931 miljoner ton mat, eller 17 % av den totala maten tillgänglig för konsumenterna 2019, hamnade i papperskorgen hos hushåll, återförsäljare, restauranger och andra livsmedelstjänster, enligt ny FN-forskning som utförts för att stödja globala ansträngningar att halvera maten avfall till 2030.
Vikten är ungefär lika med 23 miljoner fullastade 40-tons lastbilar – tillräckligt med stötfångare till stötfångare för att cirkla runt jorden 7 gånger.
Food Waste Index Report 2021, från FN:s miljöprogram (UNEP) och partnerorganisationen WRAP, tittar på matsvinn som uppstår i butiker, restauranger och hem – med både mat och oätliga delar som ben och skal. Rapporten presenterar den hittills mest omfattande datainsamlingen, analysen och modelleringen av matsvinn, och erbjuder en metod för länder att mäta matsvinn. 152 datapunkter för matavfall identifierades i 54 länder.
Rapporten konstaterar att i nästan alla länder som har mätt matsvinnet var det betydande, oavsett inkomstnivå. Den visar att det mesta av detta avfall kommer från hushållen, som kasserar 11 % av den totala maten som finns tillgänglig i konsumtionsledet i försörjningskedjan. Mattjänster och butiker slöser med 5 % respektive 2 %.
På en global per capita-nivå slängs 121 kilo mat på konsumentnivå varje år, varav 74 kilo sker i hushållen. Rapporten inkluderar även regionala och nationella uppskattningar per capita.
Matavfall har betydande miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Till exempel, vid en tidpunkt då klimatåtgärderna fortfarande släpar efter, är 8–10 % av de globala växthusgasutsläppen förknippade med mat som inte konsumeras, när förluster före konsumentnivå beaktas.
"Att minska matsvinnet skulle minska utsläppen av växthusgaser, bromsa förstörelsen av naturen genom markomvandling och föroreningar, öka tillgången på mat och därmed minska hungern och spara pengar i en tid av global lågkonjunktur", säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP. "Om vi vill göra allvar med att ta itu med klimatförändringar, förlust av natur och biologisk mångfald, samt föroreningar och avfall, måste företag, regeringar och medborgare runt om i världen göra sitt för att minska matsvinnet. FN:s toppmöte om livsmedelssystem i år kommer att ge en möjlighet att lansera djärva nya åtgärder för att ta itu med matsvinn globalt.”
Med 690 miljoner människor som drabbades av hunger under 2019, ett antal som förväntas öka kraftigt med covid-19, och tre miljarder människor som inte har råd med en hälsosam kost, behöver konsumenter hjälp att minska matsvinnet hemma.
Länder kan höja klimatambitionen genom att inkludera matsvinn i nationellt bestämda bidrag till Parisavtalet, samtidigt som de stärker livsmedelssäkerheten och sänker kostnaderna för hushållen. Detta gör att förebyggande av matsvinn också är ett primärt område för inkludering i covid-19-återvinningsstrategier.
Ett globalt problem
"Under lång tid antogs det att matsvinn i hemmet var ett betydande problem endast i utvecklade länder", säger Marcus Gover, VD för WRAP. ”Med publiceringen av Food Waste Index-rapporten ser vi att saker och ting inte är så tydliga.
”Med bara 9 år kvar kommer vi inte att uppnå SDG 12 Mål 3 om vi inte avsevärt ökar investeringarna i att ta itu med matsvinnet i hemmet globalt. Detta måste vara en prioritet för regeringar, internationella organisationer, företag och filantropiska stiftelser.”
Mål 12.3 för hållbar utveckling (SDG) syftar till att halvera det globala matsvinnet per capita på detaljhandels- och konsumentnivå och minska matförlusterna längs produktions- och leveranskedjor. En av de två indikatorerna för målet är Food Waste Index.
Ett växande antal länder har mätt matsvinn de senaste åren. Rapporterna visar att 14 länder redan har samlat in data om hushållens matsvinn på ett sätt som är förenligt med Food Waste Index. Ytterligare 38 länder har data om hushållens matsvinn där små förändringar i metodik, geografisk täckning eller urvalsstorlek skulle göra det möjligt för dem att skapa en SDG 12.3-kompatibel uppskattning. Totalt 54 länder hade data för minst en av de tre sektorer som omfattas av rapporten.
De nya globala uppskattningarna av matsvinnet på konsumentnivå genererades från befintliga datapunkter och extrapolationer baserade på uppskattningar som observerats i andra länder. Med 75 % av världens befolkning som bor i ett land med en direkt observerad uppskattning av matsvinn på hushållsnivå, är förtroendet för uppskattningen i denna sektor högre. Med mycket lägre direkta uppskattningar på detaljhandels- och livsmedelsservicenivå är förtroendet för uppskattningar inom dessa sektorer lägre.
Uppgifter om fördelningen mellan mat och oätliga delar som går till spillo finns bara i ett fåtal höginkomstländer och visar en femtio/femtio-fördelning i genomsnitt på hushållsnivå. Andelen oätliga delar är en viktig kunskapslucka och kan vara högre i låginkomstländer.
För att bygga vidare på rapportens arbete kommer UNEP att starta regionala arbetsgrupper för att hjälpa till att bygga upp länders förmåga att mäta matsvinn i tid för nästa omgång av SDG 12.3-rapportering i slutet av 2022, och stödja dem att utveckla nationella baslinjer för att spåra framsteg mot 2030-målet och utforma nationella strategier för att förhindra matsvinn. Den här veckan har WRAP lanserat Storbritanniens första nationella Food Waste Action Week (1-7 mars), vilket leder till budskapet att matslöseri föder klimatförändringar.
