Vanliga frågor
1. Vad är palmolja?
Palmolja är en ätbar vegetabilisk olja framställd av fruktköttet från palmer och som är fast vid rumstemperatur. Den köttiga massan innehåller cirka 50 % olja. Rå palmolja har en röd färg på grund av dess höga karotenoidhalt. I Europa säljs och konsumeras palmolja vanligtvis i sin raffinerade form, det vill säga efter att den har blekts och deodoriserats. De flesta karotenoider går förlorade under raffinering. Den ska inte förväxlas med palmkärnolja som kommer från kärnan av samma frukt, eller kokosolja som kommer från kärnan av kokospalmen.
Rå palmolja innehåller "mindre" föreningar:vitamin E, fytosteroler och fenolföreningar. Alla vegetabiliska oljor innehåller vitamin E i varierande mängder och olika former, men palmolja har det utmärkande att till stor del innehålla tokotrienoler och tokoferoler med hög vitamin E-aktivitet. Raffineringsprocessen orsakar viss vitamin E-förlust.
2. Vilka produkter innehåller palmolja?
Cirka 80 % av palmoljan som produceras används i livsmedelsindustrin globalt. Det finns i ett brett utbud av livsmedelsprodukter såsom matoljor, margarin, bakfetter, bakverk, kex, glass och olika andra typer av livsmedel.
3. Varför används palmolja?
Palmolja har specifika funktionella egenskaper som gör den till en viktig ingrediens i livsmedelstillverkning. Det bidrar till smak, värmestabilitet, motståndskraft mot oxidation, konsistens och jämnhet. Viktigt är att palmolja praktiskt taget inte innehåller några transfettsyror. Under de senaste åren har ersättningen av delvis hydrerade vegetabiliska oljor, en källa till transfettsyror, lett till en ökad användning av palmolja för att sänka transfettsyror i livsmedel. Inga andra vegetabiliska fetter som är naturligt fasta vid rumstemperatur och ger samma egenskaper finns i tillräcklig mängd.
4. Hur mycket palmolja konsumerar vi och vilka är rekommendationerna?
Det tycks inte finnas några data över hela Europa om palmoljekonsumtion. I Frankrike uppskattas den nuvarande palmoljekonsumtionen till 5,5 g per person och dag, eller 2 kg per person och år (baserat på uppgifter om försvinnande, dvs. en hypotetisk balans mellan import och export av färdiga produkter som innehåller palmolja; det faktiska intaget kommer sannolikt att vara lägre). Detta motsvarar cirka 6 % av den totala fettkonsumtionen hos franska vuxna i åldern 18 till 79, vilket anses vara lågt. Uppskattningen motsvarar en konsumtion av mättade fettsyror från palmolja på cirka 2,7 g per person och dag. Som jämförelse rekommenderas en person med ett dagligt energibehov på 2000 kilokalorier att inte överstiga cirka 20 g mättat fett per dag.
Rapporter om den senaste tidens ökningar av palmoljekonsumtion är kopplade till utfasningen av delvis hydrerade vegetabiliska oljor, som är en källa till oönskade transfetter (observera att helt hydrerade oljor inte innehåller några transfetter).
5. Är konsumtionen av palmolja ett hälsoproblem?
Det finns inga hälsoproblem som är specifika för palmolja. Relationen mellan näring och hälsa måste beaktas över hela kosten och inte i termer av enskilda livsmedel. Att överskrida rekommenderat intag av mättat fett – från vilken källa som helst – är inte önskvärt.
Palmolja innehåller 50 % mättat fett, vilket är fördelaktigt att jämföra med halten mättat fett i andra fetter av liknande användning:kokos (92 %), palmkärna (84 %), smör (66 %), kakaosmör (62 %) och talg (54%). I livsmedelsprodukter används dessutom ofta palmolja tillsammans med andra fetter och oljor som tillsammans bestämmer fettsyrasammansättningen och så småningom effekterna på hälsan. Alla oljor och fetter innehåller både mättade och omättade fettsyror.
Samtidigt minskar användningen av palmolja i stället för delvis hydrerade vegetabiliska oljor halten av transfetter i livsmedel gjorda med dessa oljor. Både mättade fetter och transfetter kan höja nivåerna av LDL (dåligt) kolesterol. Men till skillnad från mättade fetter leder transfetter också till en minskning av HDL-kolesterolet (det goda) och höjer triglyceridnivåerna i blodet, vilka båda är förknippade med en ökad risk för kranskärlssjukdom.
Sammantaget rekommenderar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att intaget av mättade fetter och transfetter är så lågt som möjligt.
6. Är palmolja märkt på livsmedel?
Många livsmedelsprodukter är för närvarande inte märkta med palmolja. Från december 2014 kräver europeisk lagstiftning (förordning (EU) nr 1169/2011) att alla individuella oljor som finns i livsmedel ska anges på etiketten. Ingen specifik märkning av transfettsyror kommer att krävas. Senast den 31 december 2014 ska dock Europeiska kommissionen lägga fram en rapport om förekomsten av transfettsyror i livsmedel för att besluta om ytterligare information på etiketten krävs eller om användningen av dem bör begränsas.
7. Hur är produktionen av palmolja jämfört med andra oljegrödor?
Per tunnland mark kan avkastningen från oljepalmen vara upp till tio gånger högre än till exempel soja, raps och solros. Dessutom upptar oljepalmodlingen 7 % av jordbrukets yta som ägnas åt oljegrödor, vilket är mindre än andelen som ägnas åt soja (61 %), raps (18 %) och solros (14 %). Men på grund av den exceptionella oljeavkastningen står den för 39 % av världens produktion av vegetabilisk olja.
Oljepalmen odlas uteslutande i fuktiga tropiska områden. Idag levereras majoriteten av palmoljeproduktionen av två länder:Indonesien och Malaysia. Dessa två länder står tillsammans för 87 % av världens försörjning.
8. Hur vet jag att produktionen av palmolja är hållbar?
Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO)-certifieringen är ett godkännandestämpel på att palmoljan har producerats utan onödig skada på miljön eller samhället och att produkten är spårbar genom leverantörskedjan. Odlare måste följa RSPO:s principer och kriterier som täcker rättigheter för tidigare markägare, lokala samhällen, arbetare och småbönder samt inga nya primärskogar eller områden med högt bevarandevärde har röjts för produktion av palmolja sedan november 2005. RSPO är ett internationellt initiativ med flera aktörer för certifiering och främjande av hållbara palmoljemetoder. RSPO grundades 2004 och certifierad hållbar palm finns tillgänglig på marknaden sedan 2008. Redan 1,3 miljoner hektar plantageareal har certifierats. Detta svarar för cirka 10 % av den odlade ytan.
Medlemmar i RSPO inkluderar miljö- och naturvårdsorganisationer som World Wide Fund for Nature (WWF), Global Environment Centre och Fauna and Flora International.
9. Vilka är de socioekonomiska konsekvenserna av palmoljeproduktion för lokala samhällen?
Odling av palmolja kan generera höga, stabila intäkter. Det kan skapa en medelklass på landsbygden som varar i flera generationer. Få tropiska primärmaterial har kunnat göra det hittills. Som sådan, i Sumatra, Indonesien, är den genomsnittliga inkomsten under ett helt räkenskapsår för en oljepalmplantage så mycket som 2100 EUR per hektar, jämfört med endast 200 EUR för en risplantage. Detta motsvarar respektive dagslön på 36 EUR mot 1,7 EUR. Det uppskattas att det finns 25 miljoner indoneser som lever indirekt av exploatering av oljepalm.
10. Ska palmolja i livsmedel ersättas med andra fetter?
Ur ett näringsperspektiv rekommenderas inte att ersätta palmolja från livsmedelsprodukter. Dess höga halt av mättade fetter motiverar en moderering av dess konsumtion, men nuvarande konsumtionsnivåer av palmolja, som antyds av data från Frankrike (se FFAS-rapporten) är inte en källa till särskild oro. En hälsosam och balanserad kost är beroende av mångfald och måttfullhet.
Ur ett miljömässigt och socialt perspektiv vore det viktigare att fokusera på hållbar produktion av palmolja. Att ersätta palmolja med andra vegetabiliska oljor eller animaliska fetter skulle kräva användning av mer mark för motsvarande tonnage, vilket skulle vara kontraproduktivt för miljön. Konsekvenserna av att förbjuda denna ingrediens skulle ha en negativ inverkan på världens livsmedelsförsörjning.
Referenser
- Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Vetenskapligt yttrande om kostreferensvärden för fetter, inklusive mättade fettsyror, fleromättade fettsyror, enkelomättade fettsyror, transfettsyror och kolesterol. EFSA Journal 2010; 8(3):1461. doi:10.2903/j.efsa.2010.1461
- Fonds Français pour l’Alimentation et la Santé (FFAS), Scientific Status Report on Palm Oil (på engelska) - Bilagor
- FÖRORDNING (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006, och upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008 /5/EG och kommissionens förordning (EG) nr 608/2004.
- RSPO palmolja faktablad
