Ny forskning från Uppsala universitet visar att mättat fett bygger mer fett och mindre muskler än fleromättat fett. Detta är den första studien på människor som visar att matens fettsammansättning inte bara påverkar kolesterolnivåerna i blodet och risken för hjärt- och kärlsjukdomar utan också avgör var fettet kommer att lagras i kroppen inklusive bukfett. Fynden har nyligen publicerats i den amerikanska tidskriften Diabetes .
Studien involverade 39 unga vuxna män och kvinnor med normalvikt, som åt 750 extra kalorier per dag i sju veckor. Målet var att de skulle gå upp tre procent av sin startvikt. Projektet fick stor uppmärksamhet när det startade 2011, bland annat för att de extra kalorierna intogs i form av muffins med hög fetthalt, bakade i labbet av Fredrik Rosqvist, doktorand och första författare till studien.
Ena hälften av försökspersonerna fick slumpmässigt äta överskott av kalorier från fleromättat fett (solrosolja), medan den andra hälften fick sina överskott av kalorier från mättat fett (palmolja). Båda dieterna innehöll samma mängd socker, kolhydrater, fett och protein; den enda skillnaden mellan muffins var typen av fett.
Ökningen av kroppsfett och fördelningen av fett i kroppen mättes med hjälp av en magnetisk resonanstomografi (MRT) före och efter viktökningen, liksom muskelmassan i kroppen. Genaktiviteten mättes i det abdominala viscerala fettet före och efter viktuppgången med hjälp av ett genchip som studerar flera tusen gener åt gången.
Trots jämförbara viktökningar mellan de två dietgrupperna, orsakade överskottskonsumtionen av mättat fett en markant större ökning av mängden fett i levern och buken (särskilt fettet som omger de inre organen, visceralt fett) jämfört med överkonsumtionen av fleromättat fett. Dessutom var den totala mängden kroppsfett större i gruppen mättat fett, medan ökningen av muskelmassa å andra sidan var tre gånger mindre för dem som åt mättat fett jämfört med dem som åt fleromättat fett. Alltså, att gå upp i vikt på överskott av kalorier från fleromättat fett orsakade mer ökning av muskelmassa och mindre kroppsfett än att överäta en liknande mängd mättat fett. Eftersom de flesta av oss har en positiv energibalans och följaktligen går upp i vikt långsamt men gradvis över tiden, är de nuvarande resultaten mycket relevanta för de flesta västerländska befolkningar.
– Leverfett och visceralt fett verkar bidra till ett antal störningar i ämnesomsättningen. Dessa fynd kan därför vara viktiga för individer med metabola sjukdomar som diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter konsumtion av fleromättat fett kan bekräftas i våra kommande studier kommer det potentiellt att vara intressant för många äldre, för vilka att bibehålla muskelmassa är av stor betydelse för att förebygga sjuklighet, säger Ulf Risérus, docent. vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och studieledare.
När det kommer till risken att utveckla diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar verkar det viktigare var i kroppen fettet lagras än hur mycket fett kroppen har. Visceralt fett, tillsammans med en hög andel fett i levern, är nära förknippat med ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes. Dessa fettdepåer är därför viktiga mål för nya läkemedel och koststrategier. Ett antal studier har visat att ett högre intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är associerat med en minskad risk för typ 2-diabetes, men orsakerna till detta är fortfarande oklara.
Den föreliggande studien föreslår en potentiell förklaring till ett sådant samband, som visar att fleromättade fettsyror kan påverka fettfördelningen i kroppen mer gynnsamt än mättade fetter, troligen genom att reglera ökad energiförbränning eller minskad lagring av visceralt fett i samband med kaloririk kost.
Forskarna kunde också se att överkonsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettvävnaden som ökar fettinlagringen i buken och samtidigt hämmar insulinregleringen. Fleromättade fetter kan istället "slå på" gener i visceralt fett som i sin tur är kopplade till minskad lagring av fett och förbättrad sockeromsättning i kroppen. Det krävs dock mer forskning för att förstå hur detta uppstår hos människor.
Upptäckten kan också vara en bidragande faktor när det gäller vissa individers tendens att samla fett i levern och buken. De nya rönen tyder på att fettsammansättningen i kosten på lång sikt kan spela en roll för att förebygga fetmarelaterade störningar, som typ 2-diabetes, i ett tidigt skede, innan övervikt utvecklas.
– Det här är av stort intresse, eftersom vi idag saknar förebyggande behandlingar för fettlever och visceralt fett. De nya rönen stödjer även internationella kostrekommendationer inklusive de nya nordiska näringsrekommendationerna, som bland annat rekommenderar att en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja ersätts med omättat fett från växtoljor och fet fisk, säger han. Ulf Risérus.
Nästa steg är nu att ta reda på mer i detalj vad som händer i kroppen när vi äter respektive fett och att studera vad effekterna är hos överviktiga individer med förhöjd risk för typ-2-diabetes.
Ursprungligen publicerad på ScienceDaily
