Kredit:Shuttershock
Forskare har visat, med hjälp av avbildningstester, att fruktos kan utlösa förändringar i hjärnan som leder till överätande. De fann att efter att ha druckit en fruktosdryck, registrerar hjärnan inte fullhetskänslan som den gör när enkel glukos konsumeras.
Forskare tror att även om detta är en liten studie och att det inte bevisar att fruktos eller majssirap med hög fruktos orsakar fetma, lägger det till bevis för att det kan spela en roll. Dessa sockerarter tillsätts ofta till bearbetade livsmedel och drycker, vars konsumtion har ökat dramatiskt sedan 1970-talet tillsammans med fetma.
En tredjedel av amerikanska barn och tonåringar, liksom mer än två tredjedelar av vuxna är feta eller överviktiga. Även om olika typer av sockerarter innehåller samma mängd kalorier, metaboliseras de olika i kroppen. Sackaros är hälften fruktos, hälften glukos. Majssirap med hög fruktos består av 55% fruktos, 45% glukos. Näringsexperter tror att dessa sötningsmedel utgör särskilda hälsorisker, men alla är inte övertygade om detta, särskilt inte inom livsmedelsindustrin. Läkare hävdar att människor äter för mycket socker i alla former.
Forskarna använde fMRI-skanningar för att spåra blodflödet i hjärnan hos 20 normalviktiga personer före och efter att de drack drycker som innehöll glukos eller fruktos i två sessioner, med veckors mellanrum. Att dricka glukos stänger av eller undertrycker aktiviteten i områden i hjärnan som är avgörande för belöning och lusten efter mat¹, konstaterar Robert Sherwin, endokrinolog vid Yale University.
Bildresultaten speglade hur hungriga människorna kände sig, liksom vad tidigare studier fann på djur. Fruktos är skadligt för födointag och viktökning, jämfört med glukos². Forskarna testar nu hur överviktiga människor reagerar på samma sätt på fruktos och glukos som normalviktiga människor.
För att begränsa skadorna bör folk laga mer hemma och äta mindre bearbetade livsmedel som innehåller fruktos och majssirap med hög fruktoshalt. Storleken på sockersötade drycker och hur ofta de konsumeras bör också begränsas.
Referenser
- Page, K., et al., JAMA. 2013;309(1):63-70. doi:10.1001/jama.2012.116975
- Purnell, J., et al. , JAMA. 2013;309(1):85-86. doi:10.1001/jama.2012.190505
[via Business Insider]
