Forskare från Statens konsumentforskningscenter och Helsingfors universitet publicerade en nyligen genomförd studie som en del av ett finskt forskningsprojekt om viktkontroll (KULUMA, 2009-2011). De analyserade attityder hos medelålders och äldre finländare till produkter avsedda för viktkontroll och fann att konsumenter kan ha mindre gynnsamma synpunkter på "lätta" produkter i allmänhet men ändå välja dem när de går på diet för att gå ner i vikt.
Sextioåtta deltagare (47 kvinnor och 21 män) i åldern 38 till 77 år deltog i den kvalitativa studien. Diskussioner i åtta fokusgrupper samt skriftliga produktutvärderingar användes för att undersöka attityder till olika livsmedelsprodukter för viktkontroll och kopplingen till deltagarnas uppfattning om hälsosam kost. Respondenterna ombads klassificera 20 olika produkter som lämpliga eller olämpliga för viktkontroll. Tidigare forskning har visat att konsumenter uppfattar hälsa av livsmedel och deras förmåga att hjälpa viktförändringen som nära sammankopplade. Fortfarande outforskade är de bakomliggande orsakerna och kopplingen mellan viktkontroll och hälsosam kost. Den aktuella studien fokuserade på forskningsfrågan varför människor kan kritisera mat som produceras för viktkontroll men ändå konsumerar den när de går på diet för att gå ner i vikt.
När deltagarna utvärderade de olika produkterna kunde ett allmänt mönster observeras. Grundläggande och obearbetade livsmedel hade en mer positiv bild och upplevdes som lämpliga för viktkontroll. Processade livsmedel upplevdes däremot mindre gynnsamt. De flesta livsmedel speciellt utformade för viktkontroll bedömdes som olämpliga, t.ex. en läsk för viktkontroll, en lätt müslibar eller en lätt öl. Enligt forskarna kan motstridiga åsikter och ideal om hälsosam kost hjälpa till att förklara detta. Medan de tillfrågade sa att viktkontroll och hälsosam kost går hand i hand, visar studieresultat att detta inte nödvändigtvis omsattes i praktiken. Deltagarna uppgav att man kunde gå upp i vikt genom att äta hälsosamt medan vikt också kunde gå ner genom att äta ohälsosamt.
Deltagarna visade intresse för energiinnehåll, kvalitet och kvantitet av fett, proteiner och kolhydrater med särskilt fokus på socker. Detta intresse kunde dock inte helt förklara viktkontrollbeteendet och matvalet som observerades i denna studie. Ytterligare faktorer blev uppenbara när man fokuserade diskussionerna på allmän hälsosam kost, snarare än bara viktkontroll. De viktigaste aspekterna som diskuterades var matens naturlighet och det allmänna idealet om måttlig konsumtion att hantera vikten. När det gäller respondenternas ätmoral , det faktiska behovet av specifika livsmedel för viktkontroll tvivlade. Ett återkommande uttalande var att "om man äter med måtta blir mat som är utformad för viktkontroll onödig". Men forskarna fann att situationsmässig ersättning kan äga rum, d.v.s. "normala" livsmedel byts ut mot "light" versionen om de ses som fördelaktiga för en viss situation, t.ex. under en diet för att gå ner i vikt.
Resultaten av den kvalitativa studien visar att måttlig konsumtion ses som nyckeln till kroppsviktskontroll. Produkter för viktkontroll kan av konsumenter bedömas som onödiga och konsumtion av bas- och obearbetade livsmedel ses som det rätta sättet för en hälsosam kost. Men "normala" produkter ersätts av den "lätta" versionen under vissa förhållanden för att underlätta viktminskning eller för att behålla nuvarande vikt. Uppfattningen om mat som är utformad för viktkontroll påverkas i hög grad av olika ideal som konsumenterna har om en hälsosam kost och varje konsuments situationella sammanhang.
För ytterligare information:
Niva, M., Jauho, M., Mäkelä J. (2013) ”Om jag dricker det ändå, då tar jag hellre den lätta”. Appropriering av mat och dryck avsedda för viktkontroll bland medelålders och äldre finländare, Appetite 64 (maj), s. 12-19.