1. Inledning
Trots nutida associationer har livsmedelstillsatser använts i århundraden. Matkonservering började när människan först lärde sig att skydda mat från en skörd till en annan och genom saltning och rökning av kött och fisk. Egyptierna använde färg- och smakämnen, och romarna använde salpeter (kaliumnitrat), kryddor och färgämnen för att konservera och förbättra matens utseende. Kockar använder regelbundet bakpulver som jäsningsmedel, förtjockningsmedel för såser och såser och färger, som cochenille, för att omvandla råvaror av god kvalitet till mat som är säker, nyttig och trevlig att äta.
Under de senaste 50 åren har utvecklingen inom livsmedelsvetenskap och -teknologi lett till upptäckten av många nya ämnen som kan fylla många funktioner i livsmedel. Dessa livsmedelstillsatser är nu lätt tillgängliga och inkluderar:emulgeringsmedel i margarin, sötningsmedel i lågkaloriprodukter, ett brett utbud av konserveringsmedel och antioxidanter som bromsar produktens förstörelse och härskning samtidigt som de behåller smaken, och många andra.
2. Vad är livsmedelstillsatser och varför används de?
En livsmedelstillsats definieras som "varje ämne som normalt inte konsumeras som ett livsmedel i sig och som normalt inte används som en karakteristisk ingrediens i livsmedel oavsett om det har näringsvärde eller inte, vars avsiktliga tillsats till livsmedel för ett tekniskt ändamål vid tillverkningen, bearbetning, beredning, behandling, förpackning, transport eller lagring av sådana livsmedel leder till, eller rimligen kan förväntas leda till, att den eller dess biprodukter direkt eller indirekt blir en beståndsdel i sådana livsmedel" (förordning (EG) nr 1333/2008 ). Många livsmedelstillsatser är naturligt förekommande kemikalier och vissa är till och med viktiga näringsämnen (som askorbinsyra eller C-vitamin). Det är det faktum att de tillsätts livsmedel för ett specifikt tekniskt syfte som leder till att dessa klassificeras som livsmedelstillsatser.
Livsmedelstillsatser spelar en viktig roll i dagens komplexa livsmedelsförsörjning. Medan en krympande andel av befolkningen är engagerad i primär livsmedelsproduktion, kräver konsumenterna mer variation, valmöjligheter och bekvämlighet tillsammans med högre standarder för säkerhet och hälsosamhet till överkomliga priser. Att möta dessa konsumentförväntningar kan uppnås med hjälp av modern livsmedelsteknik som inkluderar användningen av en mängd olika livsmedelstillsatser.
Tillsatser utför en mängd användbara funktioner som vi ofta tar för givet. Livsmedel utsätts för många miljöförhållanden, såsom temperaturförändringar, oxidation och exponering för mikrober, vilket kan ändra deras ursprungliga sammansättning. Livsmedelstillsatser spelar en nyckelroll för att bibehålla de livsmedelskvaliteter och egenskaper som vi förväntar oss, som att hålla maten säker, hälsosam och tilltalande från jord till bord. Livsmedelstillsatser är mycket noggrant reglerade och de allmänna kriterierna för deras användning är att de har ett användbart syfte, är säkra och att användningen inte vilseledar konsumenten.
3. Hur utvärderas säkerheten för livsmedelstillsatser i Europa?
Alla livsmedelstillsatser måste ha ett visat användbart syfte och genomgå en rigorös vetenskaplig säkerhetsutvärdering innan de kan godkännas för användning. I EU ansvarar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) för denna uppgift.
Säkerhetsbedömningar för livsmedelstillsatser baseras på den vetenskapliga granskningen av alla tillgängliga toxikologiska data i både människor och djurmodeller. Från tillgängliga data bestäms den maximala halten av en tillsats där ingen toxisk effekt kan observeras. Detta kallas "no-observed-adverse-effect level" (NOAEL). NOAEL används för att beräkna ett "Acceptable Daily Intake" (ADI) för varje enskild livsmedelstillsats. ADI är mängden av en livsmedelstillsats som kan konsumeras dagligen under en livstid utan någon negativ inverkan på hälsan, och den inkluderar en stor säkerhetsmarginal.
För att säkerställa att människor inte överskrider ADI genom att konsumera för mycket av, eller för många produkter som innehåller en viss tillsats, tittar EFSA och EU:s medlemsländer också på hur mycket av en livsmedelstillsats konsumenter sannolikt kommer att exponeras för genom sina dieter. Enstaka intag över ADI kommer sannolikt inte att orsaka någon skada på grund av den inbyggda 100-faldiga säkerhetsmarginalen. Men om uppgifterna visar att ADI regelbundet kan överskridas av vissa delar av befolkningen, skulle Europeiska kommissionen bedöma behovet av att se över nivåerna av denna livsmedelstillsats i livsmedel eller minska utbudet av livsmedel där tillsatsen är tillåten.
Läs mer om processen för riskbedömningar av livsmedelssäkerhet här.
4. Hur regleras livsmedelstillsatser i Europa?
En verklig inre marknad för livsmedelsprodukter skulle inte kunna existera utan harmoniserade regler för godkännande och villkor för användning av tillsatser. Sedan 2008 fastställer EU-förordningen (EG) 1333/2008 om livsmedelstillsatser de kriterier enligt vilka tillsatser bedöms och godkänns för användning. Denna förordning harmoniserade den europeiska lagstiftningen för alla livsmedelstillsatser, inklusive sötningsmedel och färgämnen som tidigare omfattades av separata lagar, och fastställer förfarandena för godkännande, användningsvillkor och regler för märkning. Listan över godkända livsmedelstillsatser och deras specifika användningsvillkor finns i en databas på Europeiska kommissionens webbplats. Databasen innehåller information om vilka livsmedel varje tillsats kan användas i och eventuella gränsvärden för användning. Den renhet som krävs för dessa tillsatser fastställs i en separat förordning som definierar specifika renhetskriterier.
En del av EFSA:s roll i att utvärdera säkerheten för livsmedelstillsatser i EU inkluderar också omvärderingsprogrammet för livsmedelstillsatser som har godkänts före januari 2009. Denna process inkluderar en genomgång av den ursprungliga vetenskapliga utvärderingen plus eventuella nya data som har genererats sedan dess. Om några säkerhetsproblem upptäcks är Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater ansvariga för att besluta om regleringsåtgärder behövs och att genomföra riskhanteringsåtgärder.
5. Vilka regler gäller för märkning av livsmedelstillsatser i EU?
Inom EU måste livsmedelstillsatser identifieras som ingredienser i de livsmedel de används i. Namnet eller E-numret på tillsatsen (t.ex. citronsyra eller E 330) ska anges på livsmedelsprodukternas etiketter samt information om vilken funktion tillsatsen fyller i livsmedlet (dvs varför den används:t.ex. konserveringsmedel). Några vanliga tillsatser inkluderar:färgämnen, konserveringsmedel, antioxidanter, emulgeringsmedel, stabilisatorer, förtjockningsmedel och sötningsmedel. Dessa diskuteras var och en mer i detalj nedan.
6. Vad är ett E-nummer?
Ett E-nummer tilldelas varje enskild livsmedelstillsats och betecknar godkännande av en tillsats av EU. För att få ett E-nummer måste tillsatsen ha utvärderats fullständigt för säkerhet av EFSA. E-nummersystemet fungerar som ett enkelt och bekvämt sätt att märka tillåtna tillsatser på alla språk inom Europeiska unionen.
7. Orsakar livsmedelstillsatser hyperaktivitet?
På 1970-talet föreslog vissa forskare att förändringar i kosten hade sammanfallit med en ökning av antalet barn med beteendeproblem. Tanken att livsmedelstillsatser, och matfärger i synnerhet, kunde kopplas till hyperaktivitet skapade stort intresse och stor kontrovers.
År 2007 kopplade en studie av forskare vid University of Southampton ökade nivåer av hyperaktivitet hos små barn med att konsumera blandningar av vissa artificiella matfärger och konserveringsmedlet natriumbensoat. Resultaten från Southampton-studien visar att när barnen fick dryckerna som innehöll testblandningarna, registrerades deras beteende i vissa fall som betydligt mer hyperaktivt.
År 2008 utvärderade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) studien mot bakgrund av tidigare studier, som går tillbaka till 1970-talet, om effekten av livsmedelstillsatser på beteendet och erkände att det var den största studien som genomfördes på en föreslagen koppling mellan livsmedelstillsatser och hyperaktivitet i den allmänna befolkningen. Den vetenskapliga bedömningspanelen biträddes av experter från områdena beteende, barnpsykiatri, allergi och statistik. Panelen noterade att majoriteten av de tidigare studierna tittade på grupper av barn som redan beskrivits som hyperaktiva och drog slutsatsen att dessa studier därför inte var representativa för den allmänna befolkningen.
EFSA drog slutsatsen att det fanns begränsade bevis för att de testade blandningarna av tillsatser hade en effekt på vissa barns aktivitet och uppmärksamhet. Även om resultaten från studien kan vara relevanta för specifika individer som visar känslighet för livsmedelstillsatser i allmänhet eller för livsmedelsfärger i synnerhet, befanns det inte vara möjligt att bedöma hur utbredd sådan känslighet kan vara i den allmänna befolkningen.
Professorn i psykologi, Jim Stevenson, som ledde forskningen, noterade "Föräldrar bör dock inte tro att att bara ta ut dessa tillsatser ur maten kommer att förhindra alla hyperaktiva störningar. Vi vet att många andra influenser finns på jobbet, men det är åtminstone en som ett barn kan undvika.'
8. Kan livsmedelstillsatser orsaka allergier eller andra negativa hälsoeffekter?
Det har funnits mycket allmän oro för att tillsatser orsakar biverkningar även om noggranna undersökningar visar att detta ofta bygger på missuppfattningar snarare än på identifierbara biverkningar. Även om livsmedelstillsatser inte utgör några problem för de flesta, kan ett litet antal personer med specifika allergier vara känsliga för vissa livsmedelstillsatser. Det verkar som att när livsmedelstillsatser har en negativ effekt, förvärrar de ett redan existerande tillstånd snarare än framkallar det. Dessa biverkningar, som sällan är allergiska, och de livsmedel eller livsmedelskomponenter som är ansvariga, bör valideras av en sjukvårdspersonal eller dietist för att säkerställa att onödiga kostrestriktioner inte införs. Eftersom alla livsmedelstillsatser är tydligt märkta, så kan de med specifik känslighet lätt undvika allt som kan orsaka problem.
Bland de livsmedelstillsatser som rapporterats orsaka biverkningar är:
Färger
Reaktioner på tartrazin (E 102, en gul livsmedelsfärg) och karmin (E 120 eller röd cochinille) har rapporterats ibland hos känsliga individer. Symtomen inkluderar hudutslag, nästäppa och nässelfeber, även om förekomsten är mycket låg (beräknad till 1-2 personer per 10 000) och mycket sällsynt. IgE-medierade allergiska reaktioner har rapporterats för karmin. Tartrazin har också rapporterats orsaka astma hos känsliga individer även om incidensen är extremt låg.
Sulfiter
En grupp av tillsatser som kan orsaka problem hos känsliga individer är sulfiteringsmedlen. Denna grupp inkluderar flera oorganiska sulfittillsatser (E 220-228), inklusive natriumsulfit, kaliumbisulfit och metabisulfit innehållande svaveldioxid (SO2). Dessa konserveringsmedel används för att kontrollera mikrobiell tillväxt i fermenterade drycker och de har använts i stor utsträckning i vin, öl och fruktprodukter i över 2000 år. Hos känsliga (astmatiska) individer kan sulfiter utlösa astma som kännetecknas av andningssvårigheter, andnöd, väsande andning och hosta.
Glutaminsyra och glutamater
MSG består av natrium och glutaminsyra. Glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i livsmedel med hög proteinhalt som kött och mejeriprodukter som camembertost. MSG är också en smakförstärkare som används i färdigmat, viss kinesisk mat, vissa såser och soppor. MSG har förknippats med en mängd olika biverkningar inklusive huvudvärk och stickningar i kroppen. Under 2017, efter en omvärdering av deras säkerhet, fastställde EFSA en säker intagsnivå för glutaminsyra och glutamater och drog slutsatsen att vissa befolkningsgrupper kan överskrida denna konsumtionsnivå. De rekommenderade att Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater skulle se över de högsta tillåtna halterna av dessa tillsatser i livsmedel, en process som för närvarande pågår.
Titandioxid
Titandioxid en livsmedelsfärg som används i en rad olika livsmedel som bageriprodukter, soppor, såser och smörgåspålägg. 2021 uppdaterade EFSA sin säkerhetsbedömning av titandioxid, och baserat på deras utvärdering av alla tillgängliga data, inklusive nya bevis som har tagits fram sedan deras tidigare bedömning. De drog slutsatsen att de inte längre anser att titandioxid är säkert som en livsmedelstillsats, eftersom de inte kunde utesluta oro med avseende på genotoxicitet. Europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer informerades om denna slutsats och som ett resultat har de röstat för att förbjuda användningen av titandioxid som livsmedelstillsatser i Europa. Förbudet förväntas träda i kraft i början av 2022.
9. Vilka livsmedelstillsatser används i Europa?
Hitta en lista över de kategorier av livsmedelstillsatser som för närvarande används i EU, här.
