Strukturformel för jonerna | |||
---|---|---|---|
2 Na | |||
Allmänt | |||
namn | Natriumtartrat | ||
Andra namn | Dinatriumsalt av vinsyra, E 335 | ||
Molekylformel | C4 H4 O6 Tja2 | ||
CAS-nummer | 6106-24-7 | ||
Kort beskrivning | färglösa kristaller | ||
Egenskaper | |||
Molar massa | 194,08 g/mol | ||
Sakens tillstånd | fixat | ||
Densitet | 1,82 g/cc | ||
Smältpunkt | 57 °C | ||
Kokpunkt | ? °C | ||
Ångtryck | ? Pa (x °C) | ||
Löslighet | bra i vatten (290 g/L vid 20 °C), inte i opolära lösningsmedel som etanol, kloroform | ||
Säkerhetsinstruktioner | |||
Farosymboler | |||
| |||
R- och S-fraser |
R:?-? | ||
MAK | inte inställt | ||
SI-enheter används där det är möjligt och vanligt. Om inget annat anges gäller de angivna uppgifterna under standardvillkor. |
Natriumtartrat är natriumsaltet av vinsyra. Det förekommer i bunden form i många frukter.
Tillverkning
Natriumtartrat tillverkas vanligtvis av naturlig vinsyra, som i sin tur är gjord av grädde av tandsten från vinrester, som först behandlas med mjölk av kalk och sedan med svavelsyra.
Användning
Eftersom dess kristallstruktur rymmer en mycket snävt definierad mängd vatten, är den en populär primär standard för Karl Fischer-metoden, en populär metod för titrering av vattenkvantifiering.
Mono- och dinatriumtartrat av (naturlig) L(+)-vinsyra används som jäsningsmedel, som surhetsmedel eller surhetsreglerande medel och även som ersättning för bordssalt. På grund av tartrats egenskap att bilda stabila komplex med järn och tungmetalljoner, de stödjer effekten av antioxidanter och används också som komplexbildare. I EU är det numrerat E 335 som en livsmedelstillsats med en tillåten daglig dos på 30 mg per kilo kroppsvikt och anses som sådan ofarlig.